Biluthyrning Nederländerna

Inledning

Det här lilla landet är mest känt för sina tulpaner, träskor och väderkvarnar. Emellertid har Nederländarna mycket mer än så att erbjuda. Landskapet är varierande, även om det är övervägande platt. Du kan njuta av en trevlig promenad runt en mosse eller fånga vinden vid kusten. I vissa städer är det även möjligt att ta en tur på kanalerna. Holländarna är mycket vänskapliga och talar bra engelska. Så att man inte kan språket är ingen ursäkt för att inte besöka de här låga landet!

Historia

Det område som idag utgör Nederländerna har varit befolkat i tiotusentals år. Utgrävningar ger oss en idé om hur landet måste ha sett ut förr i tiden. Megalitiska monument från bägarkulturen är de mest välkända förhistoriska kvarlämningarna. De byggdes under stenåldern.

De första skrivna källorna om Nederländerna är från romartiden. I slutet av det första århundradet före Kristus var dagens Nederländerna i händerna på romarna. Floden Rhen utgjorde Romarrikets gräns. På den tiden byggdes städerna Utrecht, Nijmegen och Maastricht. Efter det Västromerska rikets fall 450 delades landet i tre delar: längs kusten fanns friserna, i öster saxarna och i söder frankerna. Det Frankiska riket utvidgades under Karl den stores tid. Under den tiden konverterade befolkningsgrupperna i Nederländerna till kristendomen.

På 800-talet förändrades saker och ting. Det Frankiska riket splittrades och Nederländerna blev en del av det Heliga romerska riket (dagens Tyskland). Det var mycket politisk oro och många prinsar kämpade mot varandra. Vid kusten bildade grevskapet Holland.

Efter den 'mörka Medeltiden', utvecklades Västeuropa långsamt. Handeln ökade och befolkningen växte. Den holländska regionen och dess viktigaste stad Dordrecht blev ännu mer betydelsefull. På mitten av 1400-talet annekterades Holland av Burgundiska riket. Den tyska kejsaren Karl V kom till makten här. Spanien, Amerika och Tyskland tillhörde samma imperium. Karl V enade Nederländerna med dagens Belgien och Luxemburg. Dessa områden var en del av Sjutton Provinser (eller Spanska Nederländerna). 1555 överlät han makten till sin son, Filip II.

Filip II var katolik och tillät inte delar av Nederländerna att bli protestantiska. 1568 ledde detta till det 80-åriga kriget. Filip II skickade den spanska generalen hertigen av Alba till Nederländerna för att förtrycka upproret. Holländarna, som leddes av Vilhelm av Oranien, stod emot det spanska förtrycket. Kampen för självständighet varade fram till 1648. Då blev den holländska republiken slutligen självständig.

Den holländska republikens omfattande handel uppkom under det 80-åriga kriget. Skeppen förbättrades, man grundade kolonier (inklusive det holländska Indien) och en handels- och sjöfartsmakt uppstod. Efter upproret mot spanjorerna började guldåldern. Republiken var det rikaste landet i västvärlden.

I slutet av 1600-talet vände denna tendens. Steward William II dog och lämnade landet utan en stark ledare. Städerna och provinserna var till stor del självständiga. Flera olika handelskrig utkämpades mot engelsmännen och Nederländerna blev fattigare. 1795 attackerades republiken av Frankrike. Fram till 1813 ockuperades landet av Napoleon.

I början av 1800-talet kollapsade Napoleons imperium. Den tidens stormakter Ryssland, Storbritannien och Preussen förenade Belgien, Luxemburg och Nederländerna till det Förenade Kungariket Nederländerna. Den första grundlagen skrevs 1798 och kungariket återhämtade sig snabbt.

Dagens Belgien började sin kamp för självständighet 1830 och uppnådde sitt mål 1839, efter många slag. Luxemburg förblev en del av Nederländerna fram till 1890. Det var en orolig tid för Europa. Även i Nederländerna förändrades mycket. 1848 gjorde den liberala politikern Johan Thorbecke utkast till en ny grundlag. Nederländerna blev en konstitutionell monarki, vilket senare ledde till demokrati. Katolikerna återfick sina rättigheter. Landets position i Indonesien förstärktes. Landets infödda befolkning förtrycktes med våld.

Nederländerna förblev neutralt under Första Världskriget. Perioden mellan de två världskrigen kännetecknades av segregation i samhället. Beroende på vilken religion eller ideologi människor hade ingick de in en särskild grupp. Detta orsakade inre motsättningar. Man menade att människor bara brydde sig om dem som hade liknande åsikter. Arbetslösheten steg och Indonesien började kräva att bli självständigt.

Trots tidigare löften invaderade tyskarna Nederländerna 1940. Efter Andra Världskriget förlorade Nederländerna sin koloni Indonesien. Nya-Guinea förblev holländskt fram till 1962. Industrialiseringen satte igång och levnadsstandaren ökade. Nederländerna beslutade sig för att samarbeta med Belgien och Luxemburg. Det var så Benelux bildades.

På 60-, 70- och 80-talen var det en demokratiseringsvåg. Kyrkan förlorade mycket av sitt inflytande och segregationen började försvinna. Frigörelsen satte igång och en stor kulturell förändring skedde hos den unga generationen. Föroreningar och miljö kom med på den politiska agendan. Stora grupper av arbetare från andra länder kom till Nederländerna för att arbeta. Av ekonomiska själ återvände många av dem till sina hemländer.

Idag är Nederländerna en modern, industriell nation. Landet är medlem i NATO och Europeiska unionen. Det finns en positiv attityd till att samarbeta med andra europeiska länder och landet spelade en viktig roll för eurons införande 1999. Nederländerna är ett av de mest toleranta länderna i hela världen. Därför är det inte så konstigt att det var det första landet i världen som tillät giftermål mellan människor av samma kön.

Samhälle och kultur

Nederländerna har över 16,5 miljoner invånare och är Europas mest tätbefolkade land. Det är et multikulturellt land. Mer än 80 % av befolkningen har holländska identitetshandlingar. Lite mer än 10 % av invånarna i landet är födda utanför Europa, främst i Turkiet, Marocko, Surinam och de Nederländska Antillerna. Friserna har en speciell ställning bland den holländska befolkningen. 2005 blev de officiellt erkända som en minoritet.

Ingen stad i landet har mer än en miljon invånare. De fyra största städerna är: Amsterdam (huvudstaden), Rotterdam, Haag och Utrecht. Med sina förorter skapar de ett stadsområde som kallas 'Randstad'. Detta område har omkring sju miljoner invånare.

Frisiska och holländska är de officiella språken i detta tätbefolkade land. Nästan alla invånare talar och använder det holländska språket. Frisiska talas endast i den nordliga provinsen Friesland. Det är ett språk som talas av allt färre människor. Dessutom finns flera regionala dialekter, särskilt i landets östra och södra delar.

Ursprungligen är Nederländerna ett kristet land. Idag är bara hälften av invånarna medlem i någon församling. Majoriteten av den religiösa befolkningen är romersk-katolsk. De flesta av dem bor i de sydliga provinserna Noord-Brabant och Limburg. Omkring 20 % av befolkningen är protestanter (till större delen reformister). Denna del av befolkningen finns framförallt i landets norra delar. Dessutom finns det omkring 920 000 muslimer. De har framförallt turkiskt och marockanskt ursprung. Denna grupp av befolkningen bor framförallt i de stora städerna.

Vincent van Gogh, Piet Mondriaan, M.C. Escher och Rembrandt van Rijn är internationella välkända konstnärer. Nederländerna är också känt för sina filosofer, bland vilka Erasmus av Rotterdam och Spinoza utmärker sig.

Det här lilla landet är också känt för sina tulpaner, väderkvarnar, träskor, Delft lergods och diken. Generellt sett är befolkningen direkt, rakt på sak och tolerant. Jämlikhet anses vara mycket viktigt. Precis som i de skandinaviska länderna avspeglas detta i det utbredda socialförsäkringssystemet. Dessutom är landet känt för sin liberala drogpolitik och legala prostitution, bland annat i Amsterdam.

Politisk situation

Nederländerna är en konstitutionell monarki med drottning Beatrix som statsöverhuvud och regeringsöverhuvud. Hennes roll är till stor del ceremoniell. Hennes äldste son, prins Willem Alexander, är tronarvinge. Kabinettet har den verkställande makten. Premiärministern är kabinettets ordförande. Sedan den 22 juli 2002 är Jan Peter Balkenende premiärminister. Sedan 1800-talet har kabinettet bestått av flera olika koalitioner. Inget politiskt parti är stort nog att regera ensamt.

Välkända politiska partier är arbetarpartiet (PvdA), kristdemokraterna (CDA), det liberala partiet (VVD), socialistpartiet (SP) och de gröna (GL). VVD är ett högerorienterat parti, PvdA, SP och GL är vänsterorienterade. Premiärminister Balkenendes parti, CDA ,har en central position. Fler och fler människor röstar på vänsterorienterade partier.

Nederländernas befolkning åldras. Socialförsäkringssystemet har påfrestats på grund av den moderna utvecklingen. Invandring har också varit en viktig fråga på den politiska agendan under senare år.

Ekonomi

Nederländerna har en framgångsrik, öppen ekonomi. Utrikeshandeln är särskilt viktig för den holländska ekonomin. Regeringens inflytande minskar och man lägger allt större tonvikt på marknadskrafter. Köpkraften per capita är hög och arbetslösheten relativt låg.

Nästan tre fjärdedelar av den holländska befolkningen i arbetsför ålder arbetar inom servicesektorn. Bara en liten procentandel arbetar inom jordbruk. Trots det är denna sektors produktionsnivå hög. Nederländerna är det land som exporterar mest jordbruksprodukter, efter USA och Frankrike. Tyskland, Belgien, Storbritannien, Frankrike, Italien och USA är viktiga handelspartner.

Den industriella aktiviteten inriktar sig på livsmedelstillverkning. Välkända företag är Unilever och Heineken. Tillverkning av elektrisk utrustning (som exempelvis Philips gör) är också viktig för ekonomin. Servicesektorn är mycket inriktad på den internationella marknaden. Bank- och transportsektorerna är ekonomins största sektorer. Det gynnsamma läget gör landet till ett europeiskt transportcentrum.

Som en av den Europeiska unionens grundare, var Nederländerna 1999 bland de första länderna som införde euron som valuta.

Geografi och klimat

Nederländerna täcker en yta på ungefär 41 500 kvadratkilometer. Förutom fastlandet finns det et antal öar i norr. Texel är den största av de så kallade Waddeöarna (omkring 216 kvadratkilometer). Nederländerna gränsar till Tyskland (i öst), Belgien (i söder), samt till Nordsjön och Waddensjön. Den totala kustlinjen är ungefär 45 mil lång. Hela kusten vetter mot Nordsjön. Landets totala gräns är 102,7 mil lång.

En av Nederländernas mest anmärkningsvärda aspekter är landets platthet. Det är inte så konstigt att landet också kallas 'Lågländerna'. Omkring halva dess yta är belägen mindre än en meter över havet. Många delar ligger även under havets nivå. Utbredda nätverk av diken och sanddyner skyddar landet från att svämma över. Vissa diken är så höga som 25 meter. Många pumpstationer gör att vattennivån upprätthålls.

Nederländernas högsta punkt är Vaalsberg. Berget ligger i den sydöstra delen av landet och är 321 meter högt. Den lägsta punkten är Zuidplaspolder, vilken ligger sju meter under havets nivå. Både i de höga Nederländerna och i de låga Nederländerna finns mossar. Eftersom man förr i tiden tog bort mycket torv skapades flera olika sjöar. Dessa används nu till fritidsaktiviteter. Södra delen av Nederländerna (Zuid-Limburg) har ett högslättslandskap. Marken är mycket gammal och det finns kol och märgel där.

Flevoland är resultatet av torrlagt land. Det är den största ö i världen som skapats av människan. Mellan provinsen Noord-Holland och Friesland finns en så kallad Afsluitdijk, en 3,2 mil lång damm som 1932 separerade sjöarna Zuyderzee och Waddens och förvandlade dem till vad som idag är Nederländernas största sjö: IJsselmeer. De viktigaste floderna är Rhen, Waal, Schelde och Meuse.

Landet har ett milt havsklimat. Dess somrar är kalla och vintrarna milda. Juli och augusti är de varmaste månaderna. December, januari och februari är de kallaste månaderna. Vid kusten når medeltemperaturen 16 grader Celsius på sommaren och 3 grader Celsius på vintern. Längre inåt landet är medeltemperaturen på sommaren 17 grader Celsius och på vintern 2 grader Celsius. Nederbörden faller året runt, med en genomsnittlig nederbörd på 780 mm. Så kom ihåg att ta med ett paraply.

Trafik och infrastruktur

Kollektivtrafiken spelar en viktig roll i Nederländerna. Myndigheterna försöker uppmuntra folk att använda den mer för att försöka minska trafikstockningar och miljöföroreningar. Att åka tåg är ett bra sätta att resa på i landet. Både städer och områden på landsbygden kan nås med tåg. Den statliga järnvägen (NS) är det bolag som förser landet med största delen av dess tågtransport. Att resa med tåg är ganska billigt.

Det finns också gott om bussförbindelser. Bussen tar dig till fler platser än tåget. Emellertid kan bussresan ta längre tid, eftersom bussar stannar oftare. Ibland erbjuder en kombination av buss och tåg den bästa lösningen. Det finns flera olika bussbolag. I praktiken märks detta inte särskilt mycket eftersom de samarbetar. Bussbiljetter kan köpas av bussföraren på bussen. Du kan köpa ett stämpelkort i en kiosk, på en bussterminal eller från en automat i vissa snabbköp.

Att resa med egen bil är också ett trevligt sätt att ta sig fram på. Landet har ett utbrett vägnätverk av hög kvalité. Vägarna är i mycket gott skick. Trafikstockningar är ett allvarligt problem särskilt i Randstad området. Fördelen med (att hyra) en bil (eller andra motoriserade fordon) är att du inte behöver oroa dig för bussars och tågs avgångstider.

Avstånd och hastighetsgränser anges i kilometer. Vi rekommenderar dig att inte överträda hastighetsbegränsningen: det finns otaliga hastighetskameror överallt och böterna är höga. Försäkra dig också om att inte dricka mer än 1,5 alkoholhaltig dryck om du ska köra bil. Säkerhetsbälte är obligatoriskt.

Nederländerna är ett litet land. Det tar bara fem timmar att köra igenom hela landet (om man inte räknar med trafikstockningar eller andra förseningar). Detta betyder att holländarna inte har för vana att ta inrikesflyg. För internationella flyg finns en viktig flygplats Amsterdam Schiphol flygplats. Schiphol har ett utbrett internationellt nätverk. Mindre flygplatser är: Eindhoven Welschaps flygplats, Rotterdams flygplats och Groningen Eelde flygplats.

Det finns en stor del vattentransport, framförallt för frakt. Alla de holländska öarna kan nås med färja. Det finns också ett fåtal färjeförbindelser från Nederländerna till bland annat England. Rotterdam har den största frakthamnen i världen. Andra viktiga hamnar är: Amsterdam, Groningen, IJmuiden, Terneuzen, Vlissingen och Zaanstad.

Slutligen är Nederländerna känt för att vara ett land rikt på cyklar. I städer och byar kommer du att se många människor som cyklar. I Nederländerna är det ett mycket vanligt sätt att ta sig fram på. Människor cyklar inte bara för att det är roligt, utan också för att förflytta sig kortare avstånd. Det finns många vackra cykelrutter och trafiken minskas tack vare de många cyklisterna.

Tidszon

Nederländerna ligger i tidszonen GMT +1, eller centraleuropeisk tid (CET). På sommaren vrider man fram klockorna en timme, vilket betyder att det blir mörkt en timme senare.

Mat och dryck

En typisk holländsk rätt är 'stamppot'. Rätten har fått sitt namn efter hur den tillagas. Ingredienserna mosas samman med potatis i en enda gryta (panna). Några exempel är 'hutspot' (med morötter), 'andijviestamppot' (med endiver) och 'zuurkoolstamppot' med surkål. Dessutom har det holländska köket påverkats av de franska, italienska och tyska köken. Landet har många vegetariska produkter. Typisk holländska sötsaker är drop (lakrits), hagelslag (chokladströssel), stroopwafels (holländska sirapskakor) och pepernoten (kanelnötter).

De flesta holländare äter inte särskilt kraftig frukost och lunch. En smörgås med ett glas mjölk eller en kopp kaffe får räcka. Middag äter man oftast relativt tidigt. De flesta människor äter middag mellan 17.30 och 20. Det bör du tänka på om du äter ute. Köken i de flesta restauranger stänger relativt tidigt.

Holländare dricker mycket te och kaffe. Också mejeriprodukterna är av hög kvalité. Man kan dricka kranvattnet. Det är också många holländare som gillar att ta ett glas gott vin eller öl på en pub.

Logi

Många platser i Nederländerna har hotell. Särskilt i städerna hittar du tillräckligt med hotell. Du kan också välja att bo i en sommarstuga. Det finns flera olika semesterparker där du kan hyra en bungalow. På sommaren erbjuder campingplatser ett roligt och billigt sätt att tillbringa natten på i Nederländerna. Längs kusten och nära sjöar hittar du många campingplatser. I lugna områden finns också campingplatser till varierande pris och kvalité. Slutligen, i de större städerna finns vandrarhem. De erbjuder ett billigt sätt att tillbringa natten och riktar sig framförallt till ungdomar. Kvalitén på login i Nederländerna är i allmänhet mycket hög och du kommer att bli väl mottagen.

Externa källor

För mer information om Nederländerna rekommenderar vi Google och följande externa källor:

• Wikipedia, Nederländerna
• VVV