Biluthyrning Malta

Inledning

Ön Malta utgör en mikrostat i Medelhavet. Huvudstaden är Valletta. Denna stad har nära 10 000 invånare. Den största staden är emellertid Birkirkara. Alla städer på Malta är små. Valletta är en vacker stad. Stadskärnan från den senare medeltiden bevarar sina stadsmurar intakta och står sedan 1980 med på UNESCO:s världsarvslista.

Förutom Valletta finns det många andra storslagna platser på Malta. Ön är på goda grunder en turistattraktion. Historien har lämnat tydliga spår. Det faktum att tempelriddarna från Malta fick sitt namn efter de romersk-katolska tempelriddare som fanns på ön är av historiskt intresse. Rester av deras byggnader kan fortfarande beskådas. 

Förutom dessa mycket intressanta historiska byggnader så är det värt att åka ut på landet för att njuta av traditionellt lantliv. Från Malta finns det färjor till Gozo och Comino. Dessa två öar är också bebodda. De övriga fem öarna som utgör en del av republiken är obebodda.

Historia

Maltas historia, vars spår fortfarande är synliga, går tillbaka till tiden före det att pyramiderna i Egypten och Stonehenge i Storbritannien byggdes. Kvarlämningar från bronsåldern hittar man på Malta såväl som på Gozo. De megalitiska tempel som fortfarande står kvar byggdes mellan 3500 och 2500 f. Kr.

Tack vare feniciernas ankomst gjorde Malta sitt inträdande i historieböckerna. Under ett av de puniska krigen erövrades Malta av romarna. Fram till sönderfallet av det romerska imperiet förblev Malta under romerskt styre. Fenicierna härstammade från dagens Libanon. Omkring 1200 f. Kr. koloniserade de ett antal områden kring Medelhavet. Det var så de hamnade på Malta.

Dessutom omnämns Malta i Lukasevangeliet. St. Lukas beskriver hur aposteln Paul led skeppsbrott vid ön. Än idag är  St. Paul Maltas skyddshelgon. Det sägs att hans skepp strandade vid kusten nära det som idag är staden St. Paul's Bay.

Trots Pauls evangelisering så erövrades Malta av araberna år 870, vilka införde islam på ön. 1127 anlände vikingarna och tog över Malta. Invånarna konverterade tillbaka till kristendomen under denna period. När Johanniterorden beslagtog Malta 1530 var befolkningen huvudsakligen kristen. Från denna tidpunkt kallades riddarna som tillhörde denna order 'Riddare av Malta'. I Valletta, Mdina, Rabat och på Gozo, byggde de sina fästningar.

1800 erövrade britterna ön. Under 150 år skulle den förbli en brittisk koloni. Engelskan är fortfarande öns andra officiella språk.

Under Andra Världskriget tog belägringen av Malta plats. Från april till juni 1941 stred brittiska trupper och det tyska flygvapnet i öns omgivningar. Efter att tyskarna hade invaderat Nordafrika hamnade Malta på färdvägen för deras proviant och blev därför en viktig strategisk punkt för dem. I slutet tvingades tyskarna att ta till hastig reträtt. Folket på Malta utmärktes med medaljen Georgeskors för det mod de visade under detta slag. Denna hedersutmärkelse gjordes av den brittiska kungen.

Fram till 1964 förblev ön en del av det Brittiska Samväldet. Därefter fortsatte Storbritanniens drottning att vara statsöverhuvud under ytterligare tio år. Sedan 1974 är Malta en republik och har sin egen president.  

Samhälle och kultur

Omkring 400 000 människor bor på Malta. Denna folkmängd är ganska stor med tanke på den tillgängliga landytan. Detta gör Malta till ett av världens mest tätbefolkade länder. Mer än hälften av befolkningen på Malta bor i huvudstaden Valletta, eller i Sliema. Ön Malta är republikens kulturella, kommersiella och administrativa centrum. De som besöker Gozo finner ett samhälle som är mer specialiserat på fiske, turism och hantverk. Gozos invånare ägnar sig också åt jordbruk. Den tredje ön, Comina, är endast glest befolkad.

Malta har två officiella språk. Dessa är maltesiska och engelska. Det maltesiska språket härstammar från en arabisk dialekt, med starka influenser från italienskan, engelskan och franskan. 

Nästan alla människor på Malta är romersk-katolska. Detta är också statsregionen. En femtedel av befolkningen är aktiv inom rörelser, grupper och föreningar som har anknytning till kyrkan. Jesuitorden, franciskanerorden och dominikanerorden är alla etablerade på ön. 

Den maltesiska kulturen är starkt präglad av Medelhavsregionen, även om brittiska influenser också märks på grund av den 150 år långa ockupationen.

Ur kulturell synvinkel så har Malta intressanta historiska kvarlevor. Det finns totalt sju megalitiska tempel utspridda på öarna Malta och Gozo. Dessa byggnader restes mellan 3600 och 2600 f. Kr. De är arkitektoniska mästerverk med tanke på under vilken epok de byggdes.

Huvudstaden Valletta byggdes av Johanniterorden. Dessa tempelriddare fick namnet 'malteserorden' från ön. Huvudstaden döptes efter korsriddarnas stormästare Jean de la Valette. I stadens centrum bevaras fortfarande flera av riddarnas högkvarter eller 'auberges', i all sin ståt.

Slutligen är Hal Saflieni Hypogeum ett underkordiskt komplex som är byggt mellan 4000 och 2500 f. Kr. Hypogeum tjänade troligtvis som begravningsplats och tempel. Detta komplex finns också med på UNESCO:s världsarvslista.

Politisk situation

Malta är en parlamentarisk republik, som är uppdelad i 60 distrikt. Presidenten är statsöverhuvud. Sedan 2004 innehar Eddie Fenech Adami denna post. Premiärministern styr över regeringen. Lawrence Gonzi har varit premiärminister sedan 2004. Vart femte år är det val. Deputeradekammaren har 65 medlemmar. De väljer sin president, som i första hand har en ceremoniell roll.

Det finns två stora partier i Malta. Nationalistpartiet är ett kristdemokratiskt parti. Det andra partiet är Maltas arbetarparti. Detta är ett socialdemokratiskt parti.

Ekonomi

Förr i tiden var många malteser fiskare eller bönder. Man har även alltid bedrivit mycket handel med andra länder. Dagens fiske har inte längre någon betydelse för ekonomin. Jordbrukets betydelse växer. Det innebär att fisk, kräftor och skaldjur odlas på konstgjord väg i bassänger för att säljas. Maltas ekonomi är främst beroende av handel, turism och bankindustri. Malta är ett populärt turistmål. Sedan 1987 har antalet turister som besöker Malta varje år ökat betydligt.

Skiffer är den främsta inkomstkällan när det gäller naturtillgångar. Förutom detta baserar sig industrin på tillverkning av elektronik och mediciner.

2004 anslöt sig landet till Europeiska Unionen. I början av 2008 byttes den maltesiska liran ut mot euro.

Geografi och klimat

Ön har en utsträckning på omkring 316 km². Förutom huvudstaden så utgör öarna Gozo, Comino, Manoel Island, Cominotto, Fifla, Fungus Rock och St. Paul's islands en del av republiken. Endast Malta, Gozo och Comino är bebodda.

Malta ligger 9,3 mil söder om Sicilien och nästan 29 mil norr om Afrika.

Det finns inte många naturliga vattenresurser på Malta. Därför är öns natur huvudsakligen klippig med lite flora. Ett av öns kännetecken är de många vikarna och bukterna längs kusten. Stränderna är nästan alla klippiga. Mitt på ön finns det en dal genom vilken det går en väg. När det regnar kraftigt förvandlas denna väg till en stormig flod.

Malta har Medelhavsklimat. Somrarna är långa, torra och varma. Medeltemperaturen mellan april och oktober ligger på runt 26ºC. Under denna säsong blåser ofta Sirocco. Denna vind bär med sig sand och stoft från öknen. Vintrarna är aldrig riktigt kalla. Under vintrarna regnar det vanligtvis en del.

Trafik och infrastruktur

Förare bör tänka på att det är vänstertrafik på Malta. Den högst tillåtna hastigheten på ön är 65 kilometer/timmen. Bilen är det lämpligaste transportmedlet. Det ger dig möjligheten att besöka de områden på ön som är mer avlägset belägna.

På Malta och Gozo är busstransporten utmärkt.

Färjor ansluter Gozo och Malta. Resan tar ungefär tjugo minuter.

Ungefär åtta kilometer sydväst om Valletta ligger Malta internationella flygplats. Från denna flygplats går det flygningar till de flesta europeiska städer och även till Nordafrika.

Mat och dryck

Människorna på Malta äter inga stora frukostar. Vid tolvtiden börjar de bli hungriga och ger sig iväg till närmaste bageri. På Malta gillar folk sötsaker. De som föredrar något salt kan prova en hobz biz-zeyt. Det är en brun rulle fylld med tonfisk, tapenade, soltorkade tomater, kapris och basilika. Pastizzi är också goda snacks som görs av smördeg, vilken fylls med ricottaost och mosade ärtor.

Även om maltesarna brukade äta middag mitt på dagen, äter de idag detta mål omkring klockan åtta på kvällen. Det maltesiska köket har påverkats av det sicilianska köket och av arabvärlden. Det engelska köket har också satt sina spår.

Soppa ta'l-arma är en god vegetarisk soppa. Den är också känd under namnet 'änkesoppa'. Typiska maltesiska rätter innehåller fisk eller kanin. Även spagetti tillagas med en sås gjord på kanin. På hösten är den populäraste rätten fenkata: stekt kanin, med potatis, lök och ärtor, som stuvas i rött vin. En annan av öns specialiteter är bragioli. Detta är en kryddig kötträtt med oliver.

Många av rätterna innehåller fisk. När allt kommer omkring är ju Malta en ö. När det finns gott om fisk gör maltesarna aljotta, en fisksoppa. Lampouki pie är en fiskpaj som äts mycket. Bläckfisk används för att tillaga stuvningar och såser till olika sorters pasta.

De som besöker Malta blir ofta förbluffade över öns utsökta bröd. Det finns också gott om frukt på Malta. Melonerna, fikonen, persikorna, aprikoserna och citrusfrukterna är särskilt goda här.  

Klimatet på Malta är utmärkt för vindruvor. Maltesiskt vin till middagen rekommenderas. Typiska alkoholfria drycker på Malta är kinnie och krest. Den första av dem smakar beskt och görs av örter och apelsiner. Krest har en liknande smak och är precis som kinnie en kolsyrad dryck.

Tidszon

Malta ligger i tidszonen GMT/UTC+ 1. Under sommaren vrider man fram klockan en timme och under vintern vrider man tillbaka den.

Logi

Turismen är en av de främsta inkomstkällorna på Malta. Det finns mer än tillräckligt många platser där man kan tillbringa natten på öarna Malta, Gozo och Comino.

Maltas logi består både av lyxiga hotell och budgethotell. Hotellen rankas i ett femstjärnigt klassificieringssystem.

Särskilt i städerna Valletta, Sliema, Rabat, Msida och St. Paul's Bay finns det även många vandrarhem och pensionat.

Nuförtiden är en mycket populär form av logi att bo på en bondgård. På Malta, men speciellt på Gozo, finns det flera olika lantgårdar som erbjuder husrum.

Det finns också campingplatser på ön. Dessa klassificeras genom stjärnsystemet som beskrivs ovan.

Externa källor

För mer information om Malta rekommenderar vi Google och följande källor:

• Wikipedia, Malta
• Officiell webbsida för Maltas regering